Ett livsverk som lever

altarskapI december 1950 bildade teol.dr. och kyrkoherden i Osby, Gunnar Rosendal, tillsammans med några prästkolleger Gratia Dei Stiftelsen. Ändamålet var att uppföra en kyrka och bostäder för pensionerade präster. Gunnar Rosendal, vanligen kallad Fader Gunnar, var redan då genom sitt rika författarskap och engagemang för kyrkan en välkänd person. I en sammanställning över hans författarskap anges över hundra titlar av hans hand. För den som vill fördjupa sig mer i Fader Gunnars författarskap hänvisar vi till ett arbete av fler teologer utgivet på Artos förlag 2003. ”Gunnar Rosendal. En banbrytare för kyrklig förnyelse” En annan skrift är 10-årsskriften ”Gratia Dei” på ProVeritate 1972. Som ett testamente till sina efterkommande kan man betrakta skriften ”Den ockuperade kyrkoprovinsen” Pro Veritate 1982 där Fader Gunnar på sin ålders höst med sorg ser ut över den kyrka, som han tjänat under så många år.

Fader Gunnar hade omfattande internationella kontakter genom resor och korrespondens, som säkert inspirerade honom till utformningen av Gratia Dei, vilket betyder Guds nåd. Hans vision var att bygga en kyrka omkring ett altare för att kunna fira gudstjänster med en rik liturgi, daglig mässa, tidegärder mm.

Från bildandet av stiftelsen och under hela sin livstid bedrev Fader Gunnar en omfattande och energisk insamlingsverksamhet, främst bland företagare, och otaliga föreläsningar. Till byggstarten uppges det insamlade beloppet ha uppgått till ca en miljon kronor.

Från början var avsikten att bygga i Ballingslöv utanför Hässleholm men efter problem med tomten där fick Fader Gunnar erbjudande om en tomt på Kulltorp av Kristianstads kommun. Tillsammans med konstnären Gert Kaffa från Arkelstorp tog Fader Gunnar fram en modell till ett runt kapell med altaret i mitten. Kapellet kallade Fader Gunnar för Den Himmelska glädjens kapell För den arkitektoniska utformningen svarade sedan den kände kyrkoarkitekten Peter Celsing.

Fader Gunnars önskan var att få en katedralliknande akustik i kapellet genom dess höjd, (12m), runda form och släta väggar. Detta skulle leda till en akustiken med mycket lång efterklang. Peter Celsing kunde inte acceptera detta, så han tog sin hand ifrån den slutgiltiga utformningen av kapellet.

Dåvarande Skånska Cement (nuv.Starka) var huvudansvarig för uppförandet av byggnaderna.

Byggnaden stod klar för invigning den 14 dec. 1962. Invigningen förrättades av biskopen i Lunds stift, Martin Lindström.

Väggarna i kapellet är uppförda av betongblock och enbart putsade för att symbolisera kyrkans uppbyggnad av ”levande stenar”. Själva kupolen är gjuten i ett stycke. Kapellet omsluts av fyra utvändiga pelare av vilka man bara kan se tre samtidigt. Pelarna förenas med korsarmar så att det bildas fem kors på kupolens utsida. (De tre korsen på Golgata och Jesu fem sår) Alla golven i Kapellet och Ljusets hall är av diabas (svart granit) från stenriket i nordöstra Skåne och skänkta av företagare inom stenindustrin.

För altarets utformning och utförande svarade konstnär Gert Kaffa. Altarskivan består av röd granit från Vånga. På skivans sidor står inhugget början av Psaltarpsalmen 80:2: ”Du som tronar på keruberna, träd fram i glans.”

Altarskivan vilar på fyra keruber gjutna i brons. Keruberna, som beskrivs i GT, var viktiga föremål i Jerusalems tempel. Vid altaret, som står på en svart diabasskiva, står ett krucifix av den uppståndne Frälsaren. På krucifixet finns fem ädla stenar, som utmärker Kristi sårmärken. Till altaruppsättningen hör sex ljushållare med ljus. Denna utformning med sex ljus och den Uppståndne i mitten är en symbol för att det gamla förbundet med sin sjuarmade ljusstake nu är fullbordat genom det nya förbundet i Kristus. Krucifixet är också gjort i brons men på uppdrag av Fader Gunnar målat i dess nuvarande färger.

Genom altarets placering i kapellets mitt står officierande präst vänd mot församlingen, vilket då var något nytt för kyrkor i Sverige. På höger sida från ingången till kapellet finns ett sakramentsskåp i väggen, där nattvardssilvret, vin och oblater förvaras. När lampan ovanför skåpet lyser finns konsekrerade oblater (Kristi kropp) i skåpet. Dörren till skåpet är snidad av konstnär Eva Spångberg, Småland. Bilden är ett lamm, en symbol för Kristus som offrade sitt liv för oss. Längst fram finns en böneplats med ett vackert kors, också det snidat av Eva Spångberg.

Korset föreställer Kristus på korset med hans moder Maria och lärjungen Johannes vid sin sida. Under korset finns en bild av en orm som blir trampad av den korsfäste Kristus. (Böneplatsen var tidigare placerad till höger i kapellet men flyttades vid ommöbleringen av kapellet för bättre utnyttjande av utrymmena.)

Till höger under väggklädet står en kista för förvaring av väggkläden med kyrkoårets olika färger. Vid sidan av väggklädet hänger en ikon med Kristus på en tron och med fötterna på en fotapall så som han beskrivs i Uppenbarelseboken. Ikonen är utförd och skänkt av Gunnar B Petersson år 2004.

Takarmaturen med tillsammans tolv lampor är skänkta av kyrkovärd Astrid Lindkvist. Runt hela kapellet finns en ljusramp med en behaglig upplysning av väggarna.

Porten till vänster, som symboliserar Livets träd, är nygjord år 2000 och utförd i massiv norrlandsfur.

De svart stolarna med gulgrön klädsel är originalstolar. Karmstolarna är skänkta från kommunen.

Pianot till höger är skänkt av Hallaryds församling. Orgel längst bak, av märket Allen, invigdes för gudstjänstbruk påsken 2006 och ersatte en enklare elorgel..

I Sakristian till höger om stora ingången förvaras alla kyrkliga textilier som mässhakar, korkåpor, altardukar i liturgiska färger samt albor, stolor och röklin. F Gunnar har ritat och bestämt färgerna till textilierna. En skräddare i Osby sydde sedan upp dem.

För att förbättra akustiken i kapellet har en akustikmatta med akustikputs sats upp på ca 100 kvm i kupolens topp. Detta halverar den långa efterklangen (uppmätt till 12 sek.) av de låga frekvenserna. Denna åtgärd som utfördes år 2000 möjliggjordes genom en generös gåva från en missionsförening i Säffle.

För att ytterligare förbättra hörbarheten i kapellet har en högtalaranlägning med hörslinga installerats. Genom dessa åtgärder har den unika akustiken kombinerats med en mycket god hörbarhet.

Bostäderna i den högra flygeln består av tre lägenheter med 2-3 rum. I den norra flygeln, tillbyggd 1964, finns fyra stycken 1-2 rums lägenheter samt fem korridorrum med gemensamt kök mm.

Till enrumslägenheterna och korridorrummen har studerande företräde som hyresgäster.

Samtliga bostäder är som regel uthyrda vilket innebär att antalet hyresgäster är 12-13 stycken. En god uthyrning är förutsättningen och basen för Gratia Dei-stiftelsens ekonomi.

Gudstjänstlokalerna, med kapellet, ljusets hall, sakristian och kök disponeras och betalas av Johanneskoinonian. Högmässa firas varje söndag i kapellet.

Stiftelsen leds f.n.av en styrelse som till stora delar tillträdde i januari 1999. Styrelsens uppgift är enligt stadgarna att förvalta fastigheten Gratia Dei med lokaler för gudstjänst, samvaro och boende.